Hurra - det funkar, en babystämpel!

Har tillbringat helgen dels i växthuset (= plantera om pelargoner, så 8 olika sorters tomater, plantera sticklingar av pelargoner och fuchsior ) dels i ateljén för att prova olika sorters lim. Och äntligen hittat ett som funkar att limma silikon! Det var sista pusselbiten för att vi ska kunna börja tillverka stämplar med personliga fot- och handavtryck!

Så här ser det första provexemplaret ut. Vad tror ni om det? Jag menar vad tycker ni om själva idén? (Färgen på handen är fel, den skall inte vara röd, och plexiglaset är fel i storleken. )Vore det inte kul att kunna stämpla och scrappa hur mycket som helst på allt möjligt med den egna bebisens avtryck? (Utan att behöva besvära bebisen!)
Du skulle kunna:
Stämpla tack-kort eller inbjudningskort, eller placeringskort till dopet eller födelsedagen...
Stämpla fotspår i en bård på tapeten, eller kanske på golvet...
Stämpla handavtryck på kaklet i badrummet...
Stämpla på porslin, och sedan bränna i ugnen...
Trycka egna roliga lakan, örngott och handdukar...
Trycka namn och avtryck på haklappar, T-shirts och solhattar...
"Tatuera" sin älsklings hand eller fot på sig själv...
Imorgon blir det lekstuga på jobbet! Vi måste ju först göra allt det här så att vi kan fotografera och visa i annonser och på hemsidan hur fint det kan bli.
Fler stämpel-idéer mottages tacksamt!

Katinka

Det roligaste som hänt i år!

Att börja blogga känns som det roligaste som hänt på länge! Jag som är så gammal (född -50) minns hur det kändes att ge sig ut på Internet med Macen i början av 90-talet. Hur fantastiskt det var att hitta nya vänner på andra sidan jorden, att kunna utbyta tankar och erfarenheter med hästfolk i USA . Jag var med på en diskussionslista för Natural Horsemanship, och reste tack vare mina nyfunna vänner på nätet till Tucson, Arizona för att delta i en riktigt clinic med hästpsykologen Pat Parelli himself!

Då, 1993, var jag väldigt tidigt ute. Det var inte många i min omgivning som kände till Internet, och på reklambyrån där jag arbetade fnös man åt e-mail och undrade vad det skulle vara bra till!

Idag känns det som om alla bloggar utom vi på LifeStone - men bättre sent än aldrig! Hoppas att du som läser det här får lust att följa med på resan, och tittar in då och då! Ännu roligare förstås om du hör av dig med en kommentar!

PS

Utseendet på den här första bloggen lämnar förstås mycket att önska! Men jag vill börja skriva NU, layouten kommer jag att ändra efter hand, när jag lärt mig mer hur det funkar.